Insatser för utrikes födda kvinnors egenmakt
Hur ska fler utrikes födda kvinnor komma in på arbetsmarknaden?
När Moderatkvinnornas tidigare ordförande Josefin Malmqvist träffar migrationsminister Johan Forssell är det försommar och nationaldagen står för dörren. Båda har suttit med i arbetsgruppen som har tagit fram Moderaternas nya integrationspolitik inför höstens arbetsstämma. Nu genomför de ett gemensamt besök vid Axfoundations integrationsinitiativ Yrkesdörren, som skapar kontakter mellan utrikes födda arbetssökande och personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Sverige är ett fantastiskt land, där alla ska kunna stå på egna ben och utvecklas. Men så ser inte verkligheten ut. Att nästan var femte kvinna som inte är född i Sverige saknar ett jobb att gå till bekymrar migrationsministern.
– Jag tror att det till stor del handlar om att Sverige under lång tid har haft en stor migration och för dålig integration. Regeringen minskar asylinvandringen till Sverige för att vi ska få en ärlig chans att lyckas med integrationen. Fler måste vara en del av samhällsgemenskapen, och det sker många gånger på arbetsplatserna, menar Forssell.
Han pekar på flera reformer som ska stärka arbetslinjen.
– Fokus på vart man är på väg! Regeringen har hittills bland annat infört kvalificering till välfärden för nyanlända, sänkta trösklar till arbetsmarknaden och språkkrav för svenskt medborgarskap. I 2025 års budget förstärktes satsningar på bland annat språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda kvinnor med 31 miljoner kronor, och 2026 tillförs ytterligare 28 miljoner. Regeringen har även satsat på att nå just utrikes födda kvinnor via den öppna förskolan i samarbete med Sveriges kommuner och regioner, säger Forssell.
På Moderaternas arbetsstämma i höst lyfts Moderatkvinnornas förslag om att motverka diskriminering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Ministern understryker frågans
vikt.
– När man inte lyckas fånga upp personer som kommer till Sverige tillräckligt tidigt blir det svårare för dem att få ett socialt och professionellt nätverk. Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll i att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete. Precis som för alla andra myndigheter måste man säkerställa att de resurser som Arbetsförmedlingen tilldelas ger resultat.
Till stämman i höst går vi fram med flera viktiga förslag på integrationsområdet. Vi behöver skapa nycklar för att fler ska få sitt första jobb.
Under Josefin Malmqvists och Johan Forssells besök på Yrkesdörren träffar de Lynn Lin och Hanna Liovina, som båda fått sitt första jobb i Sverige via verksamheten.
Hanna kom till Sverige från Belarus som masterstudent i tolkning och översättning, men hade svårt att hitta jobb.
– Det var extra svårt som ny i Sverige, då man inte har något nätverk här, menar Hanna.
Genom Yrkesdörren fick hon kontakt med flera så kallade Dörröppnare, och ett möte ledde till ett jobb i linje med hennes utbildning. Arbetsförmedlingen med sina begränsade resurser fungerade inte, menar hon, och betonar istället vikten av att känna stöd och möta människor utan fördomar.
Lynn kom till Sverige från Kina med en kandidatexamen i ryggen och blev förvånad av hur svårt det var att få jobb i Sverige.
– Jag är ambitiös och ville jobba, men det är väldigt svårt som nyanländ i Sverige. Då sökte jag mig till Yrkesdörren. Där fick jag en mentor och information om jobbkulturen i Sverige, berättar hon.
Första jobbet Lynn fick var inte något i linje med utbildningen. Hon jobbade i en matbutik.
– Det var bra för att komma in i svenska språket, säger hon.
Sedan gjorde hon praktik, och till slut fick hon ett jobb inom försäljning.
Både Hanna och Lynn upplever att invandrare med utbildning har svårt att få kvalificerade jobb i Sverige och menar att Arbetsförmedlingen främst styr nyanlända mot lågkvalificerade yrken. De betonar att insatser som Yrkesdörren fyller en lucka i systemet.